Att förstå tjock- och ändtarmscancer

De flesta blir alldeles tomma i huvudet när de först hör den här diagnosen. Artikeln har ett enkelt syfte: att hjälpa dig förstå några grunder, så att du kan ställa användbara frågor nästa gång du träffar din läkare.

Vad tjocktarmen gör

När magsäcken och tunntarmen har smält och tagit upp näringen passerar resten till tjocktarmen. Dess huvuduppgift är att ta upp vatten och successivt omvandla ett flytande innehåll till formad avföring.

Tjocktarmen är ungefär en och en halv meter lång: blindtarm, uppåtgående, tvärgående och nedåtgående kolon, sigmoideum och slutligen ändtarm och anus. En tumör i olika lägen ger olika symtom och behandlas olika — därför lägger din läkare så stor vikt vid exakt var den sitter.

Så utvecklas cancern

De flesta kolorektala cancrar börjar som en liten godartad polyp och förändras långsamt under flera år. Eftersom förloppet är långsamt finns möjligheten att ta bort den vid koloskopi medan den fortfarande är en polyp.

Att polyper bildas hänger ihop med ålder, kost, övervikt, rökning, alkohol och brist på motion, och delvis med ärftlighet. Hos de flesta patienter går det inte att peka ut en enda orsak. Lägg inte din kraft på att skuldbelägga dig själv.

Vanliga symtom

• Ändrade tarmvanor: förstoppning, diarré eller en växling mellan dem.
• Blod i avföringen eller mörkare avföring.
• Smalare avföring.
• Buksmärta eller uppblåsthet.
• Oförklarad viktnedgång.
• Trötthet och blekhet på grund av blodbrist.

En sak att komma ihåg: tidig sjukdom ger ofta inga symtom alls. När symtomen är tydliga är stadiet ofta mer framskridet. Det är därför screening finns.

Vilka undersökningar görs

Diagnosen kräver oftast flera undersökningar, var och en med sin uppgift:

• Koloskopi — ser tumören direkt och tar vävnadsprov. Så bekräftas diagnosen.
• Bilddiagnostik — DT eller MR, för att bedöma hur långt tumören vuxit och om den spridit sig till andra organ. Ändtarmscancer kräver oftast mer detaljerad bildtagning.
• Blodprover — inklusive tumörmarkörer, främst som jämförelsevärde före och efter behandling.

Vad stadiet betyder

Läkaren bedömer stadiet utifrån tre saker: hur djupt tumören vuxit i tarmväggen, om närliggande lymfkörtlar är engagerade och om den spridit sig till andra organ.

Stadiet formar behandlingsplanen, men det är där behandlingen börjar, inte hur den slutar. Två patienter i samma stadium kan få mycket olika förlopp beroende på tumörens egenskaper och hur den svarar. Lägg uppmärksamheten på nästa steg i stället för att leta överlevnadssiffror på nätet — de bygger på data insamlade för flera år sedan och är inte beräknade för dig.

Hur den behandlas

• Kirurgi — huvudbehandlingen för de flesta. Förutom öppen kirurgi finns titthålsmetoder som laparoskopi och robotkirurgi med da Vinci. Vilken som används beror på tumörens läge och utbredning och på din allmänna hälsa.
• Cytostatika — läkemedel som verkar på cancerceller som kan ha spridit sig men ännu inte syns på bilder. Vissa får det efter operationen, andra före.
• Strålbehandling — används främst vid ändtarmscancer, ofta tillsammans med cytostatika, för att krympa tumören, öka chansen till komplett borttagande och minska lokala återfall.
• Målriktad behandling och immunterapi — lämpligheten beror på tumörens genetiska och molekylära analyser. Därför inväntas PAD- och gensvar efter operationen.

Tre vanliga frågor

”Kommer jag att behöva stomi?” Inte nödvändigtvis. Det beror på var tumören sitter och om analsfinktern kan bevaras. Det finns också skillnad mellan tillfällig och permanent stomi; en tillfällig kan oftast läggas ner efter några månader. Fråga din egen kirurg vad som gäller för dig.

”Ärver mina barn det?” Oftast inte. Men om du insjuknade i yngre ålder, eller om flera i familjen har haft sjukdomen, kan din läkare föreslå ytterligare utredning och ordna screening för släktingar.

”Kan jag leva normalt under behandlingen?” De flesta kan det. Arbete, mat och motion kan i stort sett fortsätta, med något anpassat tempo. De konkreta begränsningarna beror på vilken behandling du får.